22.2.2018

Definition för en svullnad eller ett ödem är en synlig och palperbar mängd vätska i vävnaden. Det finns många orsaker för svullnader, men gemensamt för alla vanligaste svullnader är att de är ytliga. Det betyder att de uppstår mellan huden och de djupa bindvävsstrukturerna (fasciorna), som täcker muskulaturen. Huden ger efter och vi sväller utåt. En annan gemensam faktor för de vanligaste svullnaderna är att de är extracellulära. Vävnadens celler sväller inte utan vätskemängden mellan cellerna, i interstitium, ökar.

Det filtreras hela tiden vätska från blodkärlen till våra vävnader. Lymfsystemets uppgift är att samla bort den här ut filtrerade vätskemängden och återlämna den senare till blodcirkulationen. Svullnad är alltid ett tecken på att lymfsystemet inte har lyckats fylla sin uppgift. Det finns grovt sagt två orsaker till detta. Antingen har det filtrerats så mycket vätska till vävnaden, att mängden överskrider lymfsystemets transportkapacitet eller så är lymfsystemet (vanligtvis lokalt) skadat. I det här fallet klarar lymfsystemet inte av att avlägsna ens den normala vätskemängden som filtreras från blodkärlen.

I de vanligaste svullnaderna ökar alltså mängden vätska mellan cellerna. Det leder till att cellerna flyttas längre bort från varan, sträckorna mellan blodkärl och celler ökar och ämnesomsättningen i vävnaden blir långsammare. Alla svullnader försämrar ämnesomsättningen och detta är den första orsaken till att behandla svullnader. Svullnader höjer trycket i vävnaden, vilket i vissa fall kan orsaka och upprätthålla smärta. Dessutom försämrar svullnader rörligheten i leder, vilket för sin del försämrar muskelpumpfunktionen, som är viktig för cirkulation i både vener och lymfkärl. Också glidandet mellan olika vävnader kan bli sämre i det svullna området.

Det är säkert bekant för alla, att det uppstår en svullnad efter ett trauma (t.ex. stukning) eller en operation. Vid en vävnadsskada startar kroppen genast åtgärder för att reparera det skadade området. Under den här så kallade inflammationsreaktionen stiger genomsläppligheten i blodkärlen vilket leder till förstärkt filtration av vätska, inflammationsceller och proteiner till vävnaden. Svullnaden, som uppstår, belastar starkt ämnesomsättningen och stör läkningsprocessen i skadeområdet. Därför borde svullnaden behandlas bort så fort och effektivt som möjligt efter ett trauma eller en operation.

Det venösa blodflödet från de nedre extremiteterna mot hjärtat avtar vid svår venös insufficiens. Detta ökar trycket i venerna och höjer åter filtrationen från blodkärlen till vävnaden. Med tiden kan situationen också här leda till en inflammationsreaktion, om personen inte använder bra medicinska stödstrumpor för att stöda de skadade venerna. Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som obehandlad kan leda till olika vävnadsförändringar på underbenen; brun pigmentering av hud, fibrotisering av underhudsvävnad och i värsta fall venöst bensår. Effektiv ödembehandling i god tid kan hindra det.

Svullnader som uppstår på grund av en skada i lymfsystemet kallas lymfödem. Den vanligaste orsaken är cancerbehandling, där man kan vara tvungen att skada lymfsystemet operativt och med strålbehandling. Det kan också vara fråga om en utvecklingsstörning i lymfsystemet. Lymfödem är kroniska och ofta framåtskridande svullnader. Obehandlade kan de leda till fibrotisering av vävnaden, tillväxt av fettvävnad och många andra svåra vävnadsförändringar. Tidig ödembehandling kan i flesta fall stoppa progressionen. De typiska vävnadsförändringarna vid lymfödem leder också till ett lokalt nedsatt immunförsvar vilket för sin del höjer risken för infektioner. Ju starkare ödem, desto större är risken för t.ex. rosfeber.

Begreppet ”ödembehandling”, som jag använder i den här texten, är synonym för lymfterapi, där terapeuten använder de behandlingsåtgärder som passar varje fall bäst. Olika svullnader behandlas på olika sätt, men gemensamt är det, att kompression är behandlingens hörnsten. Man börjar ofta med bandage och går sedan vid kroniska svullnader över till medicinska kompressionsprodukter av hög kvalitet.